tisdag 15 februari 2011

Solsidans stereotypa bild av av amning

Av Cecilia Kauppi



Är det någon som såg Solsidan som handlade en del om amning förra veckan?

Jag vet inte riktigt vad jag tyckte om det. Visst är programmet roligt men jag känner inte riktigt igen mig i den stereotypa bild av amningshets-Sverige som målades upp, och jag blev lite besviken. Visst var de konstiga råden man kan stöta på från vården där, men jag misstänker att det inte riktigt var så det var meningen att jag skulle reagera?

Mia Skäringers och Felix Herngrens karaktärer går på BVC och får ingen hjälp med amningen. Jag tänkte "så typiskt att BVC inte kan något om amning!", men undrar om det kanske inte var programmets intention? Jag anar att det var meningen att jag istället skulle ha tänkt att BVC är amningsfanatiska? Eller har jag bara förutfattade meningar nu?

På väggarna hänger affischer med uppmaningar att amma som knappast existerar i verkliga livet, men som nog ändå rätt väl illustrerar den känsla man får av omgivningens förväntningar på att man ska amma när man är en nybliven mamma som har problem med amningen. I de verkliga väntrum jag har sett på BVC brukar det istället finnas mer reklamprodukter från barnmatsförtagen, i form av pennor, Post it block med loggor från Semper eller Enfamil.

Mamman som har mjölkstockning blir först avfärdad med att “det brukar gå över”. När hon frågar vad hon ska göra ifall det inte går över, får hon det helskumma rådet att "jobba på med pumpen". Om mamman inte släpper ifrån sig mjölken till barnet så blir det väl ännu svårare att släppa mjölk till pumpen? Oxytocinspray vore väl bättre att skriva ut? Och att amma bort stockningen. Handmjölka i en varm dusch? Men lite tragikomiskt är det att se hur råd som “massera” får sitt eget liv och sprids med djungeltelegrafen utan att man får veta på vilket sätt det egentligen ska gå till: Lätta strykningar i riktning mot bröstvårtan!

Jag har iofs både råkat ut för rejäla mjölkstockningar med hög feber då man ligger med frossa under täcket, och mindre staser som mest givit lättare smärta obehag och oro, men jag tyckte ändå att det var en lite konstig bild av mjölkstockning. Inte helt trovärdig, oftast blir man väl mer sjuk? Ligger hemma och mår dåligt.

Problemet i Solsidan såg egentligen mer ut som en strejkande utdrivningsreflex tyckte jag, och hon verkade ju inte ha märkbart ont. Typiskt manliga manusförfattare, eller? Och varför pratade hon inte med sin mammagrupp? Det är väl där man kan få gnälla av sig lite, få tips och råd av varandra? Min erfarenhet är att mammor pratar en massa med varandra!

Dessutom undrar jag hur många i min generation som egentligen haft problem med amningsfanatiska svärmödrar? Vi 70-talister som själva i bästa fall har blivit ammade enligt 4 timmars schema, och sällan mer än 3 månader. Det vi brukar klaga mest över är väl att vi känner oss motarbetade, på mödrar och svärmödrar som anmärker på att vi ammar för ofta, för länge, och hävdar att det inte kan vara någon näring ”i det där blasket”.

Pappan som köper ersättning och ger utan att fråga mamman stämmer i så fall mer överrens med min bild av verkligheten. Pappan vill göra vad han kan komma på för att underlätta, även om det inte riktigt är den hjälp mamman hade önskat sig. Men jag kan inte låta bli att undra hur ont man skulle få om man i verkligheten sov 9 timmar utan att få amma när man har mjölkstockning? Vid närmare eftertanke vill jag inte ens veta det …

Men med ersättning blev mamman utvilad, barnet mätt och alla problem lösta. Har man hört den förr måntro? Och är det verkligen fullt så enkelt? Är ersättning svaret på allt? Möjligtvis löste det inte problemet med den jobbiga grannen, men inte långt därifrån.

8 kommentarer:

Andrea sa...

Det där avsnittet har elt klart skrivits av någon som aldrig upplevt mjölkstockning, förmodligen bara hört talas om att det är ett problem man kan få och bara har en vag bild av vad det innebär. Jag undrar vad de kvinnliga skådespelarna sa när de såg manuset? Själv hade jag nog skrattat rått och sagt "men snälla nån, så här ÄR det ju inte!" och sedan vägrat spela förrän åtminstone manuset vcar någorlunda medicinskt korrekt...

Karin Sutare sa...

Hm- nästa gång kan väl Mia och Felix ringa en hjälpmamma istället,få lite vettig hjälp;)

Lina sa...

Cecilia - Du undrade varför Mias karaktär Anna i Solsidan inte pratade av sig med sin "mammagrupp" (föräldragrupp) om amningsproblemen, och fick stöd därifrån. Du måste ha missat att hon försökte göra just det, men bara blev mer pressad av dem.

Läs gärna Cecilia Blankens bloggpost om detta avsnitt av Solsidan (hon bloggar på Mamas hemsida) - hon har fått omkring 150 kommentarer! Många kvinnor berättar där om självupplevd amningshets och skuldbeläggning av flaskmatande föräldrar.

För övrigt såg jag det som att "Anna" i serien verkade tacksam mot sin man som gett barnet ersättning och låtit henne sova. Hon klarade inte att ta beslutet att lägga ner amningen själv, eftersom hon blev så pressad till att amma (och pumpa) från alla håll. Så såg jag det här avsnittet av Solsidan. Vilket vi också är många som känner igen oss i.

Cecilia sa...

Vi är nog överrens om vilket budskapet var i programmet, Lina, det var så jag också tolkade det. Att ersättningen löste alla problem var väl just det man skulle tycka när man såg programmet.

Jag undrar bara om den här mammagruppen från hell existerar i verkligheten? Är den representativ? Visst kan man tycka och tänka olika, men mammor brukar ändå vara trevliga mot varandra, prata, lyssna och ventilera saker. Det är min erfarenhet. Även om jag inte alltid delar allas åsikter eller känner att jag klickar helt med alla, så tycker jag att mammor i regel är schysta och trevliga mot varandra. Man gillar kanske inte alla råd man får, men jag tycker nog att det var en ganska otrevlig bild av kvinnor här.

Lina sa...

Självklart drar de det till sin spets i Solsidan - de visar på ett samhällsproblem genom att använda humor, då får man inte ta det alltför bokstavligt!

Läs gärna det här:
http://www.mediesverige.se/tag/solsidan/

Det är precis så jag menar... :)

Cecilia sa...

Jag förstår det, men jag kände inte alls igen påståendena i texten, särskilt då bloggen du länkade till, jag delar inte alls den bilden. Vadå kunde inte amma? Hon fick ju ingen hjälp eller medicin när hon bad om det! Från min synvinkel ser det annorlunda ut, jag tycker nog mer att det visar på bvcs bristande kompetens om bröstkomplikationer egentligen. et är väl iofs ett samhällsproblem, ;.)

Är amningsfanatiska svärmödrar verkligen ett samhällsproblem? Ser verkligheten ut sådär, eller var det mest klyschigt och därför inte lika kul som programmet brukar vara? Ja, där har vi helt olika uppfattning!

För mig sjunker humorfaktorn när igenkänning och trovärdigheten inte finns kvar. Som när det är så tydligt att en man , när det blir så tydligt att en man har
lite dålig koll på hur det är att ha mjölkstockning.

Lina sa...

Jag tänkte bara kommentera det du skrev om att din erfarenhet är att mammor är schyssta mot varandra... Vad bra att du upplevt det så! Så borde det ju vara för alla. Tyvärr möter många flaskmatande kvinnor ifrågasättande och elaka kommentarer från andra kvinnor. Både män och kvinnor deltar i denna amningshets, men kvinnor är ofta värst... Tyvärr. Kanske är det de som själva haft en lyckad amning som inte förstår att andra kan ha det jobbigt med amning eller inte må bra av amning, och att beslutet att flaskmata inte beror på lathet, egoism eller okunskap?

Amningsbloggen sa...

Alltså är det inte så att ingen på Solsidan någonsin löser något problem, alla beslut är fel och rollgestalterna patetiska offer för sin samtid. Javisst mammman fick lite oombedd sömn, för en liten, liten stund var pappan hjälte, men då körde han ihjäl fågeln (p.g.a. trötthet?).
Hälsar Eva-Lotta