Av Marit Olanders
I veckan har Amningsnytt nr 1/11 utkommit. Tidningen har under ett års tid följt förstagångsmamman Evelina, som har skrivit krönikor om sin och sonen Harrys amning. Så här skrev hon bland annat:
Lika oförberedd var jag innan alltihop på att amning är en så känsliog och laddad fråga. Det finns så mycket åsikter, så mycket fördomar och förutfattade meningar. Det är tydligen legitimt att fråga vem, hur och när som helst hur det går med amningen? Jag önskar mig att alla skulle få vara i fred. Vare sig man väljer amning i flera år eller mjölkersättning från början.
3 kommentarer:
Det är så sant! Fick frågan dagligen "Hur går det med amningen?" från totala främlingar - folk som väntade på bussen med mig, tjejen i kassan hos ICA.. Ville gärna fråga dem hur det gick med mensen eller ståndet!
Önskar också att alla skulle få vara ifred oavsett amning kort eller länge eller flaska från start! Bra sagt!
Visst är det märkligt och förunderligt. Som nybliven, osäker, blyg och fattig förstagångsmamma blev jag "antastad" av en elegant klädd kvinna på ett tåg: "Visst är det ett bröstbarn?!" Jag nickade och lyckades klämma fram ett "ja". Och fick ett varmt leende och uuppmuntrande ord tillbaka. Detta var 1972, ett lågmärkesår för amningen i Sverige.
I vårt land är det ok att prata med folk som har bebisar eller hundar, men annars endast om det skett en olycka eller dylikt. Det vore nog bra om vi pratade mer med varandra i det offentliga rummet, så skulle de nyblivna mammorna inte stigmatiseras på samma sätt som nu.
Ändå undrar jag om det inte är något urgammalt som sitter i ryggmärgen. Omsorg om människans över- och fortlevnad. Förut hjälptes många åt att ge stöd och skydd till den nyblivna mamman. Och hon och barnet föstes in i samhället lugnt och försiktigt enligt vissa riter, exempelvis kyrktagningen och dopet. Därför tror jag att det trots allt rör sig om en välvillighet, och att visa att man SER barnen (som annars ofta ignoreras eller fösas undan). Men det är ändå lite konstigt att det verkar vara sättet barnet får i sig mat som sätts i fokus.
Signe
Skicka en kommentar