Jag känner en liten treårig flicka. Hon är nyligen adopterad till Sverige och har av olika skäl fått för lite mat i hela sitt liv. Nu tar hon igen det. Hennes pappa har noterat en liten egenhet då hon äter. Först pillar hon ut allt som innehåller mycket protein, som kycklingbitar och bönor, äter noga upp varenda bit, sen äter hon resten av maten. Hon tycks veta, att för henne har protein en alldeles särskild betydelse.
Då jag uppmärksammade Hans De Keyzers osakliga debattinlägg i Läkartidningen i ett tidigare inlägg fick jag i kommentatorsfältet en fråga. "Varför räcker inte bröstmjölken som näring till förtidigt födda barn?" Hans De Keyzers skrev i sitt inlägg:
"Bröstmjölkskvalitet är mycket varierande. Om för tidigt födda barn sondmatas med bröstmjölk görs som regel bröstmjölksanalys, detta är dock inget som görs för fullgångna bebisar. För tunn bröstmjölk kan leda till suboptimal tillväxt och en helt slutkörd stressad mor med dåligt samvete. (Nej, det går inte alltid att stimulera brösten ännu mer och amma varannan timme i flera veckor.) För fet bröstmjölk å andra sidan kan ge extremt feta bebisar, vilket senare i livet ofta kan leda till fetma. (Som ofta blir en livslång kronisk sjukdom.) Vad ska man då rekommendera en mor som ammat sitt första barn (enligt rekommendationerna) om barnet visat en viktuppgång första levnadsåret från –1 SD till +3 SD och senare i 3-årsåldern snabbt utvecklat grav fetma? Är det medicinskt motiverat att hon ska fortsätta amma sitt andra barn om det blir en liknande viktutveckling?"
Nu till frågan, den råkar faktiskt vara mitt avhandlingsprojekt. Jag gör som Hans De Keyzers, jag tar det i punktform.
- Fördigt födda är ofta undernutrierade, det här är ett universellt problem och stora framsteg inom neonatalvården på andra områden (vad det gäller t.ex. barnens andning) tycks inte kunna råda bot på det faktumet. Speciellt undernutrierade är förtidigt födda barn som föds "stora för tiden", medan små barn ibland tycks kunna börja en catch-up tillväxt direkt efter födelsen. Extrem underburenhet och värre sjuklighet innebär också större risk för sämre tillväxt.
- Förtidigt födda barn matas nästan alltid obiologsikt, d.v.s på ett för dem artfrämmande sätt (oftast var tredje timme och då, med för dem, väldigt stora mängder varje gång). Som vi skrivit om tidigare här på bloggen är den mänskliga mjölken sammansatt för att intas flera gånger i timmen, den är jämfört med andra däggdjurs mjölk näringsfattig och rik på vatten. Dessutom är de matscheman som används i neonatalvården ofta väldigt snålt tilltagna eftersom man är rädd för att "belasta" förtidigt födda barn med mycket vätska.
- Det här har fått som konsekvens att man ofta "berikar" den mjölk man ger med bland annat protein.
- När barnen väl skrivs ut från sjukhuset styr de oftast sitt ätande själva och i mitt doktorandprojekt såg jag då en helt häpnadväckande catch-up tillväxt (så gott som utan undantag). Trots att barnen alltså hade ett extremt energibehov efter utsktivning, de fick ju inte tillräckligt med energi på sjukhuset, räckte bröstmjölk eller vanlig ersättning alldeles utmärkt. De flesta barnen var fortfarande prematura då de skrevs ut, men behövde alltså ingen berikning för att klara sitt stora näringsintag. På många håll i världen är det dock vanligt att man berikar mjölken även efter utskrivning, trots att det inte finns någon forskning som visar på hälsofördelar med detta. Däremot finns det alltså varningar om att proteinberikning kan innebära metabola risker.
Anonym! Här kan du hämta avhandlingen i fulltext!
Och Hans De Keyzer, nej fullgångna barn som ammas riskerar inte suboptimal tillväxt på grund av för tunn bröstmjölk. Och de andra påståendena du kommer med finns det heller inget stöd för.
5 kommentarer:
Tack för att du förklarade detta!
Anonym som frågade nedan
På neo här matas de med rätt mycket mat. Men å andra sidan på tok för sällan. Det var ibland obehagligt att se hur den lilla lilla magen blev som en stor ballong. Helt utspänd så huden var helt sträckt.
De flesta på neo verkar förstå att man in i det sista verkar undvika att berika maten eftersom det utgör en stor belastning på bebisens mage, då det berikade proteinet är från ko och dessutom inte hydrolyserat vilket hade kunnat minska belastningen.
Det coolaste av allt med mammor till prematurer är att naturen fixat det så att de generellt sätt har högre proteininnehåll i sin bröstmjölk. Fiffigt eller hur.
Man tror man ska trilla av stolen när vissa människor uttalar sig ibland. Man vet inte heller om man ska skratta eller gråta
Vad intressant! Varför matas de så obiologiskt? Vad händer om man matar dem oftare, växer de snabbare då?
Dessutom är det ju svårt att öka mjölkmängd med så gles amning som varannan timme!
Mm mm fel i barnläkarens text.
Tröttsamt!
Att de inte matas oftare är nog mest av praktiska skäl. Och vissa barn är även känsliga för förflyttningar osv att man av den anledningen försöker dra lite på det.
Skicka en kommentar