Av Eva-Lotta Funkquist
Jag födde mitt första barn 1991. Att min man och jag skulle dela jämställt på föräldraskapet var självklart. På väg hem från BB sa jag åt honom att stanna till vid Fältöversten. Jag gick rörligt och raskt in och och köpte ett trepack nappar och en nappflaska. I jämställdhetspaketet ingick det i min värld att pappan skulle mata med nappflaska. Jag pumpade och han matade, men bebisen var ytterst motspänstig.
Jag är bekväm av mig; det blev just inte så mycket mer av det där projektet. Och min man är av en pragmatisk natur; han hittade andra vägar till ett jämställt föräldraskap.
Amning är en skör process. Tiden har lärt mig hur flaskmatning kan ställa till det för den som vill amma. Åtminstone varje vecka svarar jag på frågor från någon mamma som vill komma tillbaka till amning tillsammans med en motspänstig bebis som bara vill suga på flaskan.
Marit ställde en fråga: Kan det vara så att idén om att pappan ska mata är en idé om kvalitétstid? I senaste Amningsnytt intervjuas Zanyar Adami och han säger att amningen gjorde det svårare att vara jämställd och om hur avgörande det var när han fick börja mata barnet med flaska. Då blev han plötsligt helt trygg i sitt umgänge med barnet. Själva flaskmatningen ses som en fördel i umgänget med barnet. Flaskmatningen leder till ett umgänge med en speciell kvalité.
Kvinnor som just har fött barn sägs ofta vara extra lyhörda inför omgivningen. Egentligen sägs väl kvinnor i gemen vara lyhörda inför omgivningen, att vi uppfostras till det. Jag tror att det oftast inte behövs ett uttalat krav från pappan (eller samhället) för att många nyblivna mammor ska avstå från vissa saker eller anpassa sig till vad pappan (eller samhället) kan tänkas vilja.
Hur det lilla barnets bör tas om hand och matas blev politik runt 1900. Då fördes idén om 4-timmars-amningsschemat ut samtidigt som kvinnorna förpassades till hemmet. Till det här anpassade sig kvinnor, utan något vidare värst motstånd, trots att de flesta av idéerna så här i efterhand framstår som helt bisarra. Människor anpassar sig till strömningar i samhället. Små bebisar gör det inte alltid. Ofta visar det sig i efterhand att det fanns många skäl till att vara motspänstig.
2 kommentarer:
Kvalitetstid? Kan se ut på så många sätt i det här avseendet. Till exempel:
- när jag är jättetrött å får stänga in mig i sovrummet med en bok medan pappan kör gröt- å mjölkflaskmatning i köket ett par timmar.
- när bebisen sovit 21-05, får amma i sängen å somnar om där å vi båda sover till 8.30.
Det kan faktiskt handla om mammans kvalitetstid att pappan matar.
Motvalls! Absolut, det kan handla om mammans tid och vad mamman vill. Du har känt efter vad du vill med din tid. Men ibland anses det ju vara det som kvinnor har problem med, de anpassar sig istället till vad andra kan tyckas vilja.
Hälsar Eva-Lotta
Skicka en kommentar