Av Eva-Lotta Funkquist
Margret Mead levde mellan 1901 och 1978 och arbetade som kulturantropolog. Hon deltog i den amerikanska debatten i flera olika frågor, t.ex. ansåg hon att könsroller är kulturellt bundna istället för bilogiskt givna. Hon bedrev fältarbete i och beskrev flera olika kulturer, t.ex. på Samoa, Nya Guinea och Bali. Det finns ett citat av Margret Mead som återgivits i flera svenska böcker, se nedan.
"Att amma är ett sätt att umgås med sitt barn. Kvinnan i andra kulturer ger sitt barn bröstet utan förbehåll. Hon oroar sig inte för när barnet åt sist eller om hennes bröst tycks vara fulla eller tomma. Hon ammar inte först och främst för att barnet ska få i sig mjölk- hon ammar barnet för att det ska trivas och vara nöjt. Om barnet gråter , har hicka, gör sig illa eller är rädd för främmande, ger hon bröstet. På så sätt får barnet den mjölk det behöver, men mjölken i sig är av underordnad betydelse. När detta att ge mjölk blir det avgörande känner mamman att hon kan neka barnet bröstet om hon känner att barnet har fått nog med mjölk eller inte är hungrigt längre. Ur barnets synpunkt är njutningen och tröstandet vid bröstet borta. Det blir mamman och inte barnet som avgör om barnet behöver bröstet och när det skall få bröstet. Detta är en djupgående skillnad från det normala mönstret i de flesta kulturer. Det ger en synlig skillnad i den personliga utvecklingen av spädbarnen och därför kanske också av kulturen själv."
Just det här citatet är taget ur Faxelid, E. (red) Lärobok för barnmorskor från 1993.
Nu till detektivarbetet: Var finns originalet, och ser citatet olika ut i olika källor?
4 kommentarer:
Min 7-åring kallar amning sitt speciella gos. Den goda bröstmjölken är bara ett extra bonus.
Menar du att Faxelid inte angav originalkällan?
Jag satt i natt och sökte och nu är jag ganska säker på att informationen är hämtat från:
MEAD, M. and NEWTON, N., Cultural patterning of perinatal behaviour, in Richardson, S. A. and Guttmacher, A. F., (eds.), Childbearing—its Social and Psychological Aspects, Williams and Wilkins, Baltimore, 1967
Den finns inte att läsa på google books men den finns inne på KI Huddinge: magasin T 84/31.
Många anglosaxiska verk om amning refererar till just den texten och det här citatet "When the child is gradually weaned, the mother feels no guilt in saying to her lusty three-year-old: "You, child, have had enough of milk." Om Faxelids citat är en omskriven version så skulle det kunna stämma.
Men just det ovanstående citatet återfinns även i Meads egna verk:
From the South seas: studies of adolescence and sex in primitive societies från 1948
samt
Sex and temperament in three primitive societies från 1977
Och nu känner jag mig inte längre så säker på att det var den här texten du menade... Men hoppas att du kan använda det till något!
Tack Nadja, vi kollar, E-L
Och ja just det, citatet ""When the child is gradually weaned, the mother feels no guilt in saying to her lusty three-year-old: "You, child, have had enough of milk." Finns på följande sidor i de tre verken:
Sidan 179 i "Childbearing—its Social and Psychological Aspects" från 1967.
Sidan 38 i "From the South seas: studies of adolescence and sex in primitive societies" från 1948.
Sidan 38 (där med) i "Sex and temperament in three primitive societies" från 1977
Taget från google books.
Skicka en kommentar