Guide till evidensens hierarki (5)

Av Eva-Lotta Funkquist

Ulrika Biberg Thornberg har skrivit en avhandling vid Linköping universitet. Hon har tittat på två saker som hypotetiskt kan påverka barns intelligenskvot; amningstidens längd och fettsyrornas sammansättning i olika kvinnors mjölk. Båda visade sig ha betydelse, ju längre amning och ju bättre sammansättning av omega-3 0ch -6 fettsyror desto smartare barn vid 6.5 års ålder på gruppnivå. I evidensens hierarki hamnar den här studien på nivå 4 (se tidigare inlägg, Evidensens hierarki 1-4, där jag gått igenom tänkbar kritik av studier av det här slaget).

Det har rapporteras om avhandlingen i flera tidningar. När det skrivs om amning i pressen ringer reportern ofta upp en auktoritet för att få ett uttalande. Se t.ex här.

Olle Hernell, professor i pediatrik vid Umeå universitet, säger att det finns flera studier som visar att amning förbättrar den kognitiva förmågan, och han fortsätter:

– Men det finns lika många studier som inte stödjer den slutsatsen. Så helt solklart är det inte. Personligen tror jag att det är jättebra att amma, men om det gör barn smartare återstår att se.

Den här sortens kommentarer i samband med redovisande av forskning är vi så vana vid att vi inte särskådar dem närmare och vi kanske t.o.m. tyckar att de är lite bekvämt tilltalande. Olle tycks veta att det finns evidens på nivå 3; när man sammanställer forskningen finns det lika många studier som visar att amning förbättrar den kognitiva förmågan och som visar att amning inte har någon påverkan. Han kanske har läst någon sådan sammanställning av amningsforskning och kognitiv förmåga, eller t.o.m. gjort en själv, som inte jag har läst eller hittat. En ofta citerad reviewartikel är annars den här. Som framgår visar den sammanställningen att amning har betydelse för barns kognitiva utveckling. Kanske beror Olles uttalande på att det är lite bekvämt även för honom att svara så?