måndag 5 juli 2010

Varför ammar man en sexåring?

Av Eva-Lotta Funkquist

Att en sexåring ammar har globalt eller historiskt sett inte varit så unikt. Jag brukar passa på att fråga invandrare som kommer från starka amningskulturer då jag träffar dem och be dem berätta vad de hört om amning i sina hemländer . En man från Palestina berättade att hans mamma sagt att han brukade springa hem på lunchrasten från skolan för att amma. "Men hon måste minnas fel", lade han till. Kanske var det åren i Sverige och vår kulturella syn på självständighet och tabuföreställningar kring bröstmjölk som har gjort berättelsen osannolik?

Nu finns det ju så klart sexåringar som ammar i Sverige också i nutid. Det kan finnas skäl att lyfta fram det. En tidigare kommentator beskrev anledningen till att hon ammade sin sexåring så här:

Jag ammar en sexåring och jag gör det därför att hon älskar det. Hon är mycket mindre intresserad än för ett år sedan, men hon skulle bli förtvivlad om jag bestämde att hon aldrig mer skulle få amma. Hon vet förstås att de flesta andra barn i hennes ålder inte ammar, men hon vet också att en del gör det och att man tappar intresset efter hand. Däremot tror jag inte att hon har lagt märke till att hon själv tycker att det blir mindre och mindre viktigt. Jag känner mig trygg med att hon kommer att växa ur amningen och jag märker att amningen inte är skadlig eller hämmande för henne (utan avslappnande och mysig), så jag tycker inte att jag behöver forcera avslutet.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Är så tacksam att ni tar upp amning av större barn. Man känner sig ganska ensam (och konstig) när man ammar ett stort barn.

Anonym sa...

Jag ammar min treårig och det leder till många kommentarer från omgivnigen, särskilt nu när vi fått en liten till. Känner inte längre att jag vill ammma offentligt och det tycker jag ledsamt. Vill inte gömma något som jag gör för jag vet att mitt barn tycker om det och jag vet är bra för honom....

Åsa sa...

Jag kan också få lite förvånade kommentarer ibland när folk får reda på att jag ammar min 3-åring fortfarande. Jag tror och hoppas att jag i och med min öppenhet kan få andra att amma sina barn längre. Jag själv ändrade åsikt om hur länge man kan amma genom att höra berättelser från andra långtidsammande mammor. Dock ammar jag sällan offentligt...

mikaela sa...

Jag ammar också min treåring, och även min 4½ åring ibland när hon känner för det... henne började jag amma igen efter ett uppehåll på flera år eftersom hon var väldigt otrygg då och jag fått reda på av en hjälpmamma att barn kunde lära sig amma igen efter uppehåll. amningen med henne avbröts abrupt pga min sjukhusvistelse för tre år sedan.

Jag hoppas fler mammor vågar långtidsamma, även offentligt, nu så här på sommaren gör jag det oftare.