måndag 1 november 2010

Offentlig amning i Mellanöstern

Av Marit Olanders

Sedesam klädsel och offentlig amning är två ämnen som inte har någonting med varandra att göra, konstaterar sajten Green Prophet, med miljönyheter från Mellanöstern. Man kan se kvinnor som är täckta från topp till tå amma på parkbänkar, medan en del kvinnor i axelbandslöst inte skulle drömma om att amma offentligt.

Amning är en viktig del för att göra jorden mer miljövänlig, konstaterar Green Prophet. Bröstmjölksersättning förbrukar resurser under tillverkning, transport, distribution och med avfall, förpackningar och nappflaskor. Att amma och att stötta ammande mammor är något av det mest miljövänliga man kan göra. men på många håll i världen hindras amning genonm att klvinnor inte känner sig otrygga att amma offentligt.

Behöver en kvinna hitta ett avskilt ställe att amma på vareda gång hon lämnar hemmet, kommert hon sannolikt att sluta amma tidigt. Har man ett barn som är nöjt med att amma så sällan som var tredje timme, kan man hinna springa ut och göra ärenden mellan amningarna, men har man barn som vill amma oftare (vilket är det vanligaste) hinnerm an knappast det.

Green Prophet menar att det finns vitt skilda uppfattningar om offentlig amning i Mellanöstern. Det syns inte så ofta, vilket kan ha många anledningar. I en dle kulturer hålls kvinnor och män helt åtskilda och kvinnor dletar inte i det offentliga livet alls. I en del kulturer är det accepterat att amma inför manliga släktingar, men inte främlingar. I strikt islamiska länder, som Saudiarabien och Iran, ser man aldrig kvinnor amma offentligt, mendan det är ganska vanligt i Jordanien.

Green Prophet konstaterar också att det finns en massa produkter som ska dölja barnet under amningen, som förkläden m m. men inte alla barn tycker om att amma med någonting över huvudet. En genomknäppt skjorta med en t-shirt under duger lika bra. Besväras man av ett ammande mor-barn-par kan man titta åt ett annat håll.

1 kommentar:

Jonna sa...

Jag träffade en ammande mamma – som klädde sig i den typen av slöja som liksom fortsätter ner över axlarna och armarna (jag tror alla har sett den, men jag vet inte vad den heter och är ganska dålig på att förklara) – på öppna förskolan och hon berättade att även om hon inte ens visade så mycket som sina händer när hon var ute bland folk så hade aldrig tanken slagit henne att gå undan eller skyla sig när hennes bebis ville ha bröstet. Där fick mina fördomar sig en knäck.