Av Eva-Lotta Funkquist
Edinburgh Posnatal Depression Scale (EPDS) är en enkät som är utformad för att hitta nyblivna mammor som är deprimerade. Studier har visat att kvinnor som flaskuppföder sina barn får högre poäng på enkäten och alltså oftare är deprimerade jämfört med kvinnor som ammar då de är nyblivna mammor. Det här sambandet kvarstår även då man kontrollerar för faktorer som kvinnans ålder, utbildningsnivå, civilstånd och inkomst. I den här artikeln resonerar man kring hypotesen att orsaken till det skulle vara att flaskuppfödning medför att den hormonförändringar som sker i samband med att amningen etableras uteblir. Depressionen skulle i sin tur bero på att kvinnan upplever en förlust av barnet pga av likheter i kvinnans kroppsliga skeenden vid de här två situationerna (utebliven amning pga falskuppfödning eller för att barnet dör). Klicka på rubriken kan du se EPDS-enkäten.
6 kommentarer:
Artikeln är låst :-(
Jag förlitar mig ofta å ganska säkert på vetenskapliga resultat. Men skulle gärna läsa artikeln å se hur de gått tillväga å hur stort materialet är.
Hormoner i all ära å mycket möjligt att amningshormonerna funkar så. Men alla som blir deppiga å ledsna av JUST känslan av att amma då? En egen erfarenhet kan inte ställas emot en vetenskaplig studie men för egen del undrar jag om jag orkat fortsätta amma alls om jag inte fått avlastningen som flaskmatning med ersättning ger mig. När vi väl släppte på våra höga krav på oss själva att bara ge bröstmjölk vände det uppåt igen. Amningen känns mycket lättare när den inte allt hänger på den/mig.
Jag håller med motvalls...
Dessutom är det många som försökt amma, stött på olika typer av problem med amningen, gett upp det och börjat flaskmata istället - man kan då känna sig jättedeppig för att man t.ex känner sig misslyckad för att man inte kunnat leva upp till de höga krav och förväntningar som finns på mammor att vi SKA amma. Man kan också bli ledsen, förtvivlad och nedstämd av den oerhört starka smärta som amningsproblemen kan ge. Och det kan sitta i lääänge efteråt, alltså långt efter att man gett upp amningen och flaskmatat.
Finns det någon vetenskaplig studie som tar med dessa faktorer (alltså upplevd amningspress och amningsproblem) i beräkningen?
Jag vill också säga att jag tycker att rubriken till detta blogginlägg är starkt överdriven. Det finns inget som säger att flaskmatningen i sig triggar depression, bara att man har sett ett samband. Men det kan lika gärna vara samhällets krav på kvinnor att amma som triggar depression om man inte klarar att leva upp till det. Det kan också vara stora amningsproblem som triggar igång depression.
Jag vill se en vetenskaplig studie som tar upp dessa faktorer.
Om man ser lite vidare på problemet med depressioner hos nyblivna mammor, så inser man att det knappast är en fråga om enbart biologi. Den sociokulturella kontexten omkring en person påverkar minst lika mycket, vilket alla som är det minsta insatta i sociologi, socialpsykologi, psykologi, genusvetenskap, m.fl områden vet sedan länge!
Att skylla ALLT på biologi är bara okunnigt.
Länk till intressant artikel:http://www.internationalbreastfeedingjournal.com/content/2/1/6
Signe Franks
Signe igen: hela adressen kom ej med av någon anledning: nytt försök
http://www.internationalbreastfeedingjournal.com/content/2/1/6
(www.internationalbreastfeedingjournal.com/content/2/1/6)
Skicka en kommentar