Av Eva-Lotta Funkquist
När Linda Skugge skulle föda sitt första barn ville hon föda med kejsarsnitt. Hon har skrivit en hel bok om det; Det här är inte en bok. Hon var skräckslagen inför allt som hade med vaginalt födande att göra. För kroppsvätskor och smärta. För kroppen som förändrades och för bristen på kontroll. Hon bönade och bad. Grät och argumenterade. Mötte på hårt motstånd. Tillslut fick hon som hon ville.
När hon mötte sitt barn var det precis så som hon önskat och hon har efteråt beskrivit stunden som fantastisk.
Linda har ammat sina barn mycket och länge. 2008 fick hon amninghjälpens bröstpris för sina texter om amning.
Jag kan inte låta bli att undra: hur hade det blivit med amningen om hon inte hade fått som hon ville då hon skulle föda sitt barn? Och hur skulle Lindas texter om amning sett ut då?
5 kommentarer:
Hej Eva-Lotta!
Tror du att kvinnor väljer bort amning i protest mot andra saker? Kan det inte hända att kvinnor väljer bort amning för att de inte trivs med amningen i sig? Eller är det helt otänkbart för dig?
Hälsningar,
Andrea Nord
Jag förstår inte riktigt var i texten du kan tolka in de åsikterna? Ingångsvinkeln är ju en helt annan - amning är en känslig process som lätt störs av yttre stress och press!
Om Linda Skugge hade fått en traumatisk förlossningsupplevelse så vet man av erfarenhet att det statistiskt sett försvårar amningen.
Det här är väl ett "tänk om ..." inlägg?
Jag tror inget här har hävdat att ALLA älskar att amma?
Däremot är vi många som menar att amning är mycket sårbart. Det är lätt att störa en bra amningsstart, men betydligt svårare att laga det som har gått sönder.
Andrea! Jo absolut, jag vet själv hur det känns att välja bort amningen för att jag inte trivdes med den i sig. Väldigt många kvinnor vet hur det känns. Det finns naturligtvis goda skäl att tro att den här känslan kan infinna så gott som omedlbart. Det här innebär ju inte att man inte kan resonera kring andra orsaker att välja bort amning...Människan är ju en komplicerad varelse...
Jag kan inte heller förstå att man kan tolka inlägget så...men iallfall: Bland mina kompisar som fick barn för 5-10 år sedan har de sagt att de i protest mot BVC:s tjatande om att de skulle amma si och så la av amningen helt. Som det verkar på dem var BVC mer positivt inställda till amning då (kanske därav det sk begreppet "amningshets" föddes?) och mer hjälpsamma (påstötande?) vad gäller att det skulle amma. Själv fick jag mitt första barn för snart 1,5 år sedan och i princip det enda BVC "hjälpte" mig med var att säga att "du ska inte amma till varje pris" när jag hade problem att få igång amningen efter ett akut snitt. Inte tillstymmelse till någon "amningshets"... Så jag tror helt klart på att kvinnor väljer bort amningen som protest.
Det danska kronprinsparet kanske borde få det där bröstpriset nästa gång? Jag läste i tidningen idag att de döpt sin son till Minik, ett grönlänskt namn som betyder "den törstige efter bröstmjölk". Jag ska nog börja kalla min son för det också!
Skicka en kommentar