Av Marit Olanders
Kort tungband drabbar 3-4% av alla barn och kan medföra amningssvårigheter. Kort tungband bör undersökas som en tänkbar orsak till smärtsam amning.
Tungbandet är den sträng som går mellan munbotten och undersidan av tungan. Den kan vara mer eller mindre elastisk och av olika tjocklek och längd. På en del barn går den ända fram till tungspetsen och när barnet sträcker fram tungan kan denna bli hjärtformad.
Enligt litteraturgenomgången i artikeln Tongue Tie av Hall och Renfrew (2005) drabbas 3-4%, mest pojkar, av kort tungband. Kort tungband kan orsaka amningssvårigheter, men också ge barnet besvär senare i livet som talsvårigheter samt svårigheter att slicka sig själv på läpparna och att tungkyssas.
När ett ammande barn har tillräckligt stort tag om bröstet ligger tungan över den undre gommen och når ända fram till underläppen. Med hjälp av en vågrörelse i tungan mjölkar barnet ut mjölken ur bröstet. Är tungbandet för kort och stramt hindras denna rörelse. Amningssvårigheter kan yttra sig som smärta hos mamman och dålig viktuppgång hos barnet. (Det kan också finnas andra orsaker till smärta och långsam viktuppgång.)
Att klippa tungbandet på en nyfödd är ett relativt enkelt ingrepp. Det kräver inte bedövning och ska utföras av öron-näs-halsläkare. Äldre barn kan behöva bedövning vid ingreppet. Mamman kan ofta känna en förbättring direkt, men ibland kan sår behöva läka och barnet förbättra sin amningsteknik innan amningen fungerar smidigt.
I en studie publicerad i Pediatrics 2002 (Ballard et al) fick mammor med barn med kort tungband skatta sin smärta vid amning med hjälp av VAS-skalan, där 1 är ingen smärta och 10 värsta tänkbara smärta. Tungbanden på barnen klipptes och efteråt fick mammorna åter skatta smärtupplevelsen. Mammorna skattade smärtan i genomsnitt till 6,9 på VAS-skalan innan barnens tungband klipptes och till 1,2 efteråt.
När ska diagnos ställas och beslut tas om klippning av tungbandet?
Görs det innan amningen kommer igång kan förbättringar som ändå skulle ha infunnit sig felaktigt antas bero på ingreppet. Men dröjer man för länge, kan kvinnor redan ha fått sår på bröstvårtorna eller slutat amma, konstaterar Hall och Renfrew, som råder personal att vänta med ingrepp till efter de första två-tre dagarna.
Tungbandet ska bara klippas om det förväntas leda till förbättringar för amningen eller riskerar ge problem på lång sikt för barnet.
Det finns ingen anledning rutinmässigt leta efter kort tungband men om en mamma har amningssvårigheter ska det övervägas som en av åtskilliga tänkbara orsaker.
Diagnosen ska grunda sig på observation och analys av amnings-/matningsproblem och inte på tungans utseende. Kort tungband måste inte medföra amningsproblem. En del mor-barn-par hittar en amningsteknik som fungerar trots att tungbandet ser kort ut.
Kort tungband kan också påverka barnets förmåga att suga på nappflaska.
Halls och Renfrews slutsats är att kort tungband är ett existerande problem, att tungbandet kan klippas av en person som är utbildad i detta och att det kan göra amningen bekvämare och mera långvarig för mor och barn.
Från Amningsnytt 1/06
D M B Hall & M J Renfrew: Tongue tie. Arch. dis. Child. 2005;90;1211-1215
J L Ballard, C E Auer& J C Khoury: Ankyloglossia: assesment, incidence and effect of frenuloplastyon the breastfeeding dyad. Pediatrics. 2002 Nov; 110(5):e63
5 kommentarer:
"En del mor-barn-par hittar en amningsteknik som fungerar trots att tungbandet ser kort ut."
Så var det med mitt första barn. Amningen fungerade bra och jag hade inte ont och han verkade inte ha problem. Vår dåvarande bvc-sköterska konstaterade dock bara "han har för kort tungband, det måste klippas". Hon ställde inga frågor om amningen eller gav någon annan motivation. Det blev dock inget klipp eftersom jag vägrade.
Undrar om inte detta är exempel på en typ av kunskap som "försvann"? Har för mig att barnmorskor förr i tiden behöll en nagel lite längre för att med den enkelt kunna "klippa" kort tungband. Då var amningen normen och man visste att det kunde orsaka svårigheter.
Sen blev förlossningar förlagda till sjukhusen, amningen minskade och även denna kunskap?
Skulle väl enkelt kunna ingå i rutinkontroll vid födseln som det tydligen gjort tidigare, eller?
Signe F.
Amningen av vår äldsta son blev helt förstörd pga hans för korta tungband och sjukhuspersonalens inkompetens. Det borde ha klippts på BB då skulle amningen förmodligen ha fungerat och vår son skulle ha sluppit talsvårigheterna det ledde till. Hans tungband klipptes först vid 4 år då vi flyttat till ett annat landsting som genast visste vad det var frågan om.
Jag hade extrema smärtor vid amning pga för kort tungband på första barnet, det tog 8 veckor innan det klipptes men jag fortsatte amma ändå, envis som jag är... Dock ledde det till att amningen upplevdes som traumatisk och jag kan ju se i efterhand att det påverkade anknytningen mellan mig och mitt barn väldigt negativt. Har fortfarande skuldkänslor för tankar jag tänkte då när det var som mest smärtsamt, fastän det är flera år sedan nu. Den dåliga sugtekniken gjorde också att det var svårt att få igång och upprätthålla mjölkproduktionen, fick amma extremt mycket och bebisen bara skrek och var hungrig - det blev verkligen en ond cirkel och situationen var kaotisk för hela familjen. Mjölkstockningar blev det också. Det värsta jag har varit med om!!!
All medkänsla till er två anonyma som har skrivit om smärtsam, ja t o m traumatisk amning p g a kort tungband.
Mjölkstockningarna kan också bero på tungbandet. Kanske har ditt barn inte kunnat få ut mjölken ur bröstet effektivt eftersom han/hon inte kjunde sträcka ut tungan ordentligt. Det kan ha gjort att mjölk har bliviut stående i vissa mjölkgångaro ch orsakat mjölkstockning.
Signe, jag känner igen från andra håll det du skriver, att det fanns en annan medvetenhet om kort/stramt tungband tidigare.
Skicka en kommentar