söndagen den 9:e oktober 2011

Likgiltighet försvårar informerade beslut

Av Marit Olanders

Amningsnytt visade svart på vitt att barnhälsovården antingen inte känner till eller bryr sig om de svensk amningsrekommendationerna. Bara en av 73 slumpvis kontaktade BVC-sjuksköterskor gav generella råd som var i enlighet med den svenska rekommendationen - nämligen helamnign till sex måander och därefter delvis i ett år eller längre.

De flesta hade en idé om att man skulle helamma fram till sex månader men sa i samma andetag emot sig själva och att de rådde föräldrarna att börja med mat vid fyra månaders ålder. Den del av rekommendationen som har svårast att nå ut är delen om amning efter ettårsdagen, att det står ett år eller längre.

I debatten på nätet, exempelvis i TV4 Nyheternas chat med barnmorskan Anette Ekström, ser man att  många försvarar BVC:s förhållningssätt. I TV4-chatten skriver en kommentator att det snarare tyder på "empati och modernisering" att BVC "inte tvingar osäkra föräldrar att amma". Även bloggen Att flaskmata vill gärna tolka Livsmedelsverkets ställningstagande som stelbent och BVC-sjuksköterskorna som flexibla.

Amningsnytts frågor handlar dock inte om den individuella rådgivningen. Frågorna tidningen ställde löd så här:

Hur länge ska man amma? Vilka rekommendationer ger ni?
När börjar ni prata om annan mat med föräldrarna/när ger man annan mat?
Vad ska man börja med och hur går man tillväga när man börjar med mat?

Det handlar inte om att tvinga föräldrar till någonting. Det handlar om att informera om vilka rekommendationer som finns. Först när man har kunskap kan man göra ett informerat val. Just vad gäller amning kan det behövas eftersom det cirkulerar många myter och felaktigheter. En är att "rekommendationen [om helamning i 6 månader] handlar att svenska kvinnor ska vara solidariska med fattiga kvinnor och helamma i sex månader." WHO poängterar att rekommendationen gäller överallt och att helamning till sex månader  i stället för i 3-4 månader och därefter delamning, minskar risken för magsjuka hos barnet. Något som svenska föräldrar bör upplysas om, inte minst nu inför vintersäsongen med dess härjande magsjukor.

Har man tillgång till den information som finns, alla korten på bordet, kan man sedan fatta ett informerat beslut. "Ja jag vet att helamning i 6 månader skulle minska risken för magsjuka något, men det funkar inte för vår familj av andra anledningar så vi delammar." Och då ska självklart familjen stödjas i det beslutet.

Det är skillnad på generella rekommendationer och individuell rådgivning. Amningsnytts frågor gällde det förra. När familjer besöker BVC och frågar saker gäller självklart det senare.

I Amningsnytts undersökning framkom också att många BVC-sjuksköterskor inte verkar förstå vilken viktig roll de sjävla spelar för mor-barnparens amningsframgång. Många uttryckte sig i termer av att kunna eller inte kunna amma som nå¨got en gång för alla givet. "Tyvärr kan inte alla amma", sa en som tydligen helt missat att amning handlar om inlärning, en process där det behövs både sakkunnig hjälp och stöd, något som hon eller han själv borde ha bidragit med.

En undersökning från den engelska motsvarigheten till BVC gjord av Magda Sachs visade att BVC-sjusköterskorna framför allt fokuserade på vägningar och viktkurvor. De föreslog bröstmjölksersättning eller att mamman ändrade på något i sin kost om något behövde förändras. Mammorna fick knappt någon hjälp med amningsteknik.

Jag skrev om studien när den var ny och bad då en vårdutvecklare inom barnhälsovården om en kommentar. Det är betecknande hur hon inte gick igång och började diskutera olika kända amningsproblem som kan uppstå - oro för för lite mjölk, för mycket mjölk (mycket vanligare än man kanske tror) för litet tag, sår, svamp, krångel vid bröstet och så vidare, utan att hon försvarade vägningarna och lite svävande sa att sjuksköterskorna i hennes län jobbade med amningen om viktkurvan planade ut. Som om det vasr det enda som kunde hända.

Amningsnytt bekräftar bilden av att det finns en stor likgiltighet inför amningsfrågor i Sverige. Mammorna lämnas därhän - men det gör även BVC-sjuksköterskorna. Ingen tycks bry sig om vad de kan om amning eller känner inför amning. Magda Sachs påpekar att mamman och BVC-sjuksköterskan tillsammans befinner sig i botten av en hierarki, där det snarare handlar om att kontrollera mammorna och deras barn än att stödja ömsesidighet i mor-barnförhållandet. Hur känns det att ge amningsråd till nyblivna föräldrar om man själv har jobbiga minnen av amning i bagaget?

4 kommentarer:

Andrea sa...

Vad bra skrivet!

Rekommendationerna kring matintroduktion gäller ju dessutom oavsett om man ammar eller ej. I de nya råden betonas ju att bröstmjölk eller ersättning ska stå för näringen det första halvåret.

Andrea sa...

Tillägg till ovan: I de nya råden betonas rekommendationen, skulle jag skriva.

Anna E sa...

Vad menas egentligen med följande mening: "Bara en av 73 slumpvis kontaktade BVC-sjuksköterskor gav generella råd som var i enlighet med den svenska rekommendationen - nämligen helamning till sex månader och därefter delvis i ett år eller längre." Jag tolkar det som att först ska man helamma i sex månader. Sedan ska man delamma i ytterligare ett år eller längre, dvs totalt 18 månader amning eller längre. Men så är det väl inte? Det är väl delamning i sex månader eller längre som gäller, dvs totalt 12 månaders amning eller längre?

Marit Olanders sa...

Hej Anna E! Roligt med uppmärksamma läsare! Delvis amning till ett år eller längre är det förstås. Rekommendationen säger inte delvis amning i 6 månader. WHO:s rekommendation sonm gäller i Sverige också sägerdelvis amning till två år eller längre. Mer om det i ett senare inlägg.